Gött Mos testar: Seitanjulskinka

Den nya trenden inom vegoköttsvärlden, nu i julskinksform!

Uppskuren julskinka av tofu och vetegluten
Betyg: fem av fem mos

Varför seitanskinka?

För de som äter kött har julbordet sedan länge varit en riktig festmåltid med så mycket mat och alternativ att man ofta mår känner att man ska sprängas när man smakat av allt. För en vegan har det varit desto torftigare, men på senare år har det hänt mycket med de olika alternativen. Man kan lyckas få till goda alternativ till köttbullar och prinskorv med hjälp av sojabönor, Janssons frestelse kan med hyfsat resultat efterliknas med kapris och havregrädde och an gravad lax kan nästan bli förvånansvärt ok med morötter.

Sedan var det julskinkan, som man försökt efterlikna med rotselleri och kålrot med enligt mig rätt misslyckade försök som faller platt i köttighet och smak. Därför har jag i år valt att testa att göra en julskinka av glutenprotein, dvs en “Seitanskinka”, för att se om det inte går att lyckas lite bättre och få till något som kanske även köttätarna skulle uppskatta!

Om Receptet

Receptet jag följer kommer från Elias Lacanne, eller Awesome Vegan Dad som han kallar sig online och receptet hittar ni här.

Som ni ser så är det en väldig massa ingredienser men det mesta är rätt lätt att få tag på. Tofu och liquid smoke finns i de flesta stora matbutiker och miso och MSG kan man hitta på diverse asiatiska livsmedelsbutiker runt om i landet, som till exempel på Saigon i Göteborg. Glutenpulver var nog svårast att få tag på men finns att beställa online rätt hem till brevlådan!

Jag kan börja med att säga att det är många steg i receptet. Innan skinkan är klar så måste ingredienserna pressas, mixas, knådas, ångas, kylas, ugnsbakas för att sedan kylas igen innan man äntligen kan servera den på julbordet. Allt som allt tar det dryga 16 timmar (inkl nerkylning), men jag skulle absolut inte säga att det är ett jobbigt eller svårt recept på något sätt! För det mesta är det inte aktiv arbetstid utan mest att kolla till ”skinkan” då och då, förutom precis i början när man knådar degen. Detta gjorde att det kändes som ett väldigt lätt recept som ger en väldigt stor känsla att man jobbat på bra utan att faktiskt ha gjort det, vilket alltid är en bonus!

Resultatet blev faktiskt över förväntan. Konsistensen var betydligt närmre en vanlig julskinka än de stora grönsaksalternativen jag smakat tidigare, då seitanskinkan till skillnad från de faktiskt är rikt på protein. Smaken satt också rätt bra, men skulle aldrig lura någon att det var kött. Den hade en fräschare smak än vad jag kommer ihåg att vanlig julskinka har och man kände av mycket av de seperata kryddorna som var i den ursprungliga smeten, vilket jag uppskattade. Det enda jag egentligen skulle ha att göra annorlunda skulle vara med salt och fett, en aningen mer liquid smoke för en riktigt rökig smak samt att inte använda hela fänkålsfrön och mala själv utan köpa färdigmalda frön, då skinkan smakade väldigt fänkåligt.

Så är detta den nya veganskinkan som veganer/vegetarianer ska ha på julbordet? Enligt mig är det ett solklart ja! Det kändes som att det skulle bli ett svårt projekt med ett tveksamt resultat, och kan erkänna att jag gjorde en backup skinka av rotselleri för att vara på den säkra sidan, men när julbordet var över tre dagar senare så var det rotsellerin som var kvar medans seitanskinkan var uppäten. Detta är något som jag absolut kommer att göra till julborden framöver, så får jag hoppas att jag inte får problem med gluten i framtiden!

Av: Axel Jakobsson Olsson

Detta är ett övningsmagsin från JMG, Göteborgs Universitet. Ansvarig utgivare: Monica Löfgren-Nilsson